Fransk politik:
Snålblåst från höger
I vår avgörs det om Emmanuel Macron kan sitta kvar som Frankrikes president under ännu en mandatperiod. Den elitutbildade 38-åringen med rötter i finansvärlden har stöd bland många fransmän, men saknar inte utmanare i presidentvalet i april, särskilt på yttersta högerkanten.
Den politiska kartan ritades om när Macron och hans parti, Republiken på väg, kom till makten 2017. Men hans storstilade planer på en pensionsreform och en ekonomisk nystart punkterades av de Gula västarnas protester och coronapandemin. Vaccinkrav och restriktioner har lett till nya protester medan skillnader i inkomst och välfärd skapar fortsatt missnöje, något som extremhögerns Marine Le Pen och uppstickaren och debattören Éric Zemmour inte är sena att fånga upp.
Alice Petrén har arbetat många år som utrikeskorrespondent för Sveriges Radio, bland annat i Paris.
Martina Johannesson är redaktör för detta nummer
martina.johannesson@ui.se • 08-511 768 76
Vill du beställa fler exemplar hör av dig till info@ui.se
eller på telefon 08-511 768 05
Nästa nummer av Världspolitikens Dagsfrågor handlar om USA
Världspolitikens Dagsfrågor ger dig en aktuell fördjupning i de stora frågorna som förändrar världen. Skriften ger dig bakgrundskunskapen och de stora linjerna som du inte hittar någon annanstans. Skriften kommer med tolv nummer per år, varav två dubbelnummer. Se vidare Utrikespolitiska Institutets hemsida www.ui.se och för uppdaterad landinformation se www.landguiden.se.