Minnespolitik
– striden om det förflutna
När nationalstaterna växte sig starka i Europa på 1800-talet fylldes städerna av nya monument som anspelade på ett ärorikt förflutet. Det var dåtidens makthavares sätt att bedriva minnespolitik – att tolka historien för sina egna syften och forma kollektiva minnen.
Men minnespolitik kan se ut på många olika sätt. Ibland har den en materiell form, som minnesplatsen för folkmordet i Srebrenica, förintelsemonumentet i Berlin eller det bevarade fängelset på Robben Island i Sydafrika, där Nelson Mandela satt fängslad. Det kan även handla om hur historien ska skrivas efter ett krig eller efter ett terrorattentat. Minnespolitiken kan vara ett verktyg för marginaliserade grupper som genom att välta historiska statyer gör uppror mot dagens orättvisor. Syftet med den kan vara att stärka sin egen makt, men också att ge människor möjlighet att bearbeta trauman efter en väpnad konflikt.
Johanna Mannergren Selimovic är docent i freds- och utvecklingsforskning vid Södertörns högskola och associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.
Lena Karlsson är redaktör för detta nummer
lena.karlsson@ui.se • 08-511 768 73
Vill du beställa fler exemplar hör av dig till info@ui.se
eller på telefon 08-511 768 05
Nästa nummer av Världspolitikens Dagsfrågor handlar om japansk politik
Världspolitikens Dagsfrågor ger dig en aktuell fördjupning i de stora frågorna som förändrar världen. Skriften ger dig bakgrundskunskapen och de stora linjerna som du inte hittar någon annanstans. Skriften kommer med tolv nummer per år, varav två dubbelnummer. Se vidare Utrikespolitiska Institutets hemsida www.ui.se och för uppdaterad landinformation se www.landguiden.se.