Mänskliga rättigheter
– kamp i motvind
1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som blev en grundbult i det internationella system som byggdes upp efter andra världskriget. Det kalla krigets slut ledde till en ännu större uppslutning kring MR-frågorna, men på senare år har de krafter som värnar dessa rättigheter pressats tillbaka. Det handlar inte bara om fortsatta kränkningar och att populistiska rörelser ifrågasätter rättigheternas giltighet, utan också om att auktoritära stater som Kina, Turkiet och Ryssland väljer ut eller omformar dem utifrån egna intressen. Globala hot som terrorism, kli-matkrisen och coronapandemin har samtidigt gjort att MR-frågorna har hamnat i bakgrunden.
Men det finns också motreaktioner, där människor på många håll i världen tar sig ut på gatorna för att kräva att deras rättigheter respekteras, som när Black Lives Matter protesterar mot rasism mot svarta i USA eller belarusierna mar-kerar sitt motstånd mot Aleksandr Lukasjenkos regim.
Hans Ingvar Roth är professor i mänskliga rättigheter vid Stockholms universitet.
Lena Karlsson är redaktör för detta nummer
lena.karlsson@ui.se • 08-511 768 76
Nästa nummer av Världspolitikens Dagsfrågor handlar om handlar om rohingyer i Myanmar
Vill du beställa fler exemplar hör av dig till info@ui.se
eller på telefon 08-511 768 05
Världspolitikens Dagsfrågor ger dig en aktuell fördjupning i de stora frågorna som förändrar världen. Skriften ger dig bakgrundskunskapen och de stora linjerna som du inte hittar någon annanstans. Skriften kommer med tolv nummer per år, varav två dubbelnummer. Se vidare Utrikespolitiska Institutets hemsida www.ui.se och för uppdaterad landinformation se www.landguiden.se.