Hotet från kärnvapen
Aktuellt på nytt
Snart 75 år efter USA:s atombomber mot Hiroshima och Nagasaki är hotet från kärnvapen fortfarande högst påtagligt. Utvecklingen är oroande. Iranavtalet om landets kärnteknik är på väg att falla samman och läget är låst kring Nordkoreas kärnvapen samtidigt som framtiden är osäker för viktiga avtal mellan USA och Ryssland som begränsar kärnvapen. Därtill är motsättningarna kring hur nedrustningen av kärnvapen ska gå till djupare än på länge, vilket inte minst konventionen om ett förbud mot kärnvapen från 2017 är ett uttryck för. Kärnvapen ses fortfarande som en garanti för säkerhet, som stater med kärnvapen – och deras allierade – är ovilliga att släppa. Spänningarna kommer sannolikt upp vid den översynskonferens av ickespridningsfördraget som hålls i vår.
Katarzyna Kubiak är fil dr i statsvetenskap och anställd vid den Londonbaserade tankesmedjan European LeadershipNetwork (ELN). Hennes forskningsområden rör bland annat rustningskontroll, kärnvapennedrustning och icke-spridning.
Ulrika Möller är fil dr i statsvetenskap och verksam vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen rör bland annat nedrustning och icke-spridning av kärnvapen samt staters strävan efter representation i FN:s säkerhetsråd.
Martina Johannesson och Lena Karlsson är redaktörer för detta nummer
martina.johannesson@ui.se • 08-511 768 76
lena.karlsson@ui.se • 08-511 768 73
Vill du beställa fler exemplar hör av dig till info@ui.se
eller på telefon 08-511 768 05
Världspolitikens Dagsfrågor ger dig en aktuell fördjupning i de stora frågorna som förändrar världen. Skriften ger dig bakgrundskunskapen och de stora linjerna som du inte hittar någon annanstans. Skriften kommer med tolv nummer per år, varav två dubbelnummer. Se vidare Utrikespolitiska Institutets hemsida www.ui.se och för uppdaterad landinformation se www.landguiden.se.